Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Vad var anledningen till undersökningen?
Anledningen var en rapport från De Jonge Akademie där de argumenterade att längden och uppdelningen av det akademiska året i Nederländerna bidrar till hög arbetsbelastning för studenter och lärare. Tillsammans med Oberon och Cheps fick vi i uppdrag att undersöka om Nederländerna verkligen har ett längre och tyngre akademiskt år än andra länder och om detta kan kopplas till den höga arbets- och studiebelastningen. Vi blev även ombedda att skapa en slags 'blåkopia' för ett smartare akademiskt år.
Hur gick ni tillväga med undersökningen?
Vi valde ut fem nederländska program vid fem olika universitet: Biomedicinska vetenskaper, Elektroteknik, Historia, Psykologi och Kemi. Vi valde medvetet en blandning av både alfa-, beta- och medicinska inriktningar för att ta med typiska skillnader mellan inriktningar som antal kontakttimmar och examinationsmetoder. Därefter valde vi ut fem europeiska universitet som liknar de nederländska universiteten och erbjuder några av dessa program. På så sätt kunde vi jämföra varje nederländskt program med de tre utländska varianterna.
Jämförelsen genomfördes med hjälp av både offentliga källor (tänk på akademiska kalendrar, programwebbplatser, etc.) samt intervjuer med representanter för programmen. Kombinationen av den 'pappersbaserade verkligheten' och intervjuerna var mycket viktig för oss. Intervjuerna gav fördjupning i vissa frågor som inte finns i offentliga källor och visade också var saker i praktiken skiljer sig från på papper. Till exempel upptäckte vi att den formellt fastställda tidsanvändningen ofta är betydligt högre än den faktiska tid som spenderas i praktiken, särskilt utomlands.
Vad var framträdande i resultaten?
Undersökningen bekräftar De Jonge Akademis påstående att det nederländska läsåret är långt och intensivt. Nedanstående figur visar detta tydligt. De undersökta nederländska programmen har alla ett längre akademiskt år än de utländska motsvarigheterna. En märkbar skillnad är att nederländska program som enda alternativ använder ett system med minst fyra terminer, medan de andra institutionerna använder ett två-terminssystem. Detta resulterar i betydligt fler tentamensmöjligheter för nederländska studenter. Dessutom märktes skillnaden i hanteringen av omtentor: nederländska program erbjuder betydligt fler omtentamöjligheter än deras utländska motsvarigheter. Utländska program begränsar generellt omtentor till en gång om året.
Vi ser således att Nederländerna har ett längre läsår med fler (om)tentamensmöjligheter. Det är dock svårt att direkt koppla detta till en tyngre arbets- och studiebelastning. Vi ser att denna belastning också påverkar de utländska programmen. 'Sammanhang' i ett land eller runt en institution är också en viktig faktor. Måste en student ha ett extrajobb för att klara sig ekonomiskt, befinner sig lärare under stor press från forskningsuppgifter? Vår jämförelse har därför inte kunnat uttala sig om hur det 'ideala' läsåret ser ut. Vi har dock identifierat några områden där justeringar kan göras.
Ni har kommit med några rekommendationer. Vilken tyckte du personligen var mest intressant?
För att minska arbetsbelastningen kan det vara nödvändigt att göra val som är underoptimala ur ett pedagogiskt-didaktiskt perspektiv.
Det finns ibland en balans mellan arbets- och studiebelastning och pedagogisk-didaktiska prestationer. I undersökningen nämndes ofta den stora mängden tentor i Nederländerna som orsak till både hög arbets- och studiebelastning. Det leder till en slags 'nervositet' hos studenter och kräver mycket rättning från lärare. Dock vet vi från forskning att kontinuerlig examination leder till bättre inlärningsresultat än en enda tentamen på slutet av en lång termin. Samma sak gäller för längden på läsåret. Ett eventuellt förkortande påverkar läromaterialen. Här finns alltså en viktig avvägning där utbildningarna själva till slut måste fatta ett välgrundat beslut.
Vill du veta mer om undersökningen? Läs rapporten här.