Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Vad var anledningen till undersökningen?
Det var en rapport från De Jonge Akademie där de argumenterade att längden och strukturen av det akademiska året i Nederländerna bidrar till den höga arbetstrycket för studenter och lärare. Tillsammans med Oberon och Cheps blev vi ombedda att undersöka om Nederländerna verkligen har ett längre och tyngre akademiskt år än andra länder och om detta kan kopplas till den höga arbets- och studietrycket. Vi blev också ombedda att komma med en slags 'blåkopia' av ett smartare akademiskt år.
Hur hanterade ni undersökningen?
Vi valde ut fem nederländska utbildningar vid fem olika universitet: Biomedicinska vetenskaper, Elektroteknik, Historia, Psykologi och Kemi. Vi valde medvetet en blandning av både alfa-, beta- och medicinska inriktningar för att ta med typiska skillnader mellan ämnena, exempelvis antalet kontakttimmar och examinationssätt. Sedan valde vi fem europeiska universitet som liknar de nederländska universiteten och erbjuder några av dessa program. På så sätt kunde vi jämföra varje nederländsk utbildning med de tre utländska varianterna.
Denna jämförelse gjordes baserat på offentliga källor (tänk på akademiska kalendrar, utbildningssidor etc.) samt intervjuer med representanter från utbildningen. Kombinationen av den 'pappersbaserade verkligheten' och intervjuerna var mycket viktig för oss. Intervjuerna ger fördjupning i vissa frågor som inte finns i offentliga källor och visar också var saker i praktiken skiljer sig från det som står på papper. Till exempel upptäckte vi att de formellt fastställda timmarna ofta är betydligt högre än den faktiska tiden som läggs ner, särskilt utomlands.
Vad var det mest framträdande i resultaten?
Undersökningen bekräftar De Jonge Akademies påstående att det nederländska läsåret är långt och intensivt. Nedan figur återspeglar detta mycket väl. De undersökta nederländska programmen har alla ett längre akademiskt år än de utländska motsvarigheterna. En påfallande skillnad är att de nederländska programmen som enda använder ett system med minst fyra block, medan de andra institutionerna använder ett två-blocksystem. Det resulterar i betydligt fler tentamensmöjligheter för nederländska studenter. Dessutom observerades skillnaden i hanteringen av omtentor: nederländska program erbjuder betydligt fler omtentamöjligheter än deras utländska motsvarigheter. Utländska program begränsar omprov generellt till en gång per år.
Vi ser alltså att Nederländerna har ett längre läsår med fler (om)tentamensmöjligheter. Det är emellertid svårt att direkt koppla detta till en tyngre arbets- och studietryck. Vi ser att denna press även påverkar utbildningar utomlands. 'Sammanhang' i ett land eller vid en institution är också en viktig faktor. Behöver en student ha ett extrajobb för att klara sig ekonomiskt, är lärarna starkt pressade av forskningsuppgifter? Därför kunde vår jämförelse inte göra några uttalanden om hur det 'ideala' läsåret ser ut. Vi har dock definierat några nyckelfaktorer där justeringar kan göras.
Ni kom fram till flera rekommendationer. Vilken av dem tyckte du var mest intressant?
För att minska arbetstrycket kan det vara nödvändigt att göra val som pedagogiskt sett inte är optimala.
Det finns ibland en balans mellan arbets- och studietryck och pedagogiska prestationer. I studien nämndes det omfattande provande i Nederländerna ofta som anledning till både hög arbets- och studietryck. Det skapar en slags 'stress' hos studenterna och kräver mycket rättning av prov från lärarna. Vi vet dock från forskning att kontinuerliga prov leder till bättre inlärningsprestanda än ett enda tentamen i slutet av en lång termin. Samma gäller för längden på läsåret. Eventuell förkortning kommer på bekostnad av undervisningsmaterial. Här finns alltså ett viktigt avvägande där utbildningarna själva till slut måste fatta ett välinformerat beslut.
Vill du veta mer om undersökningen? Läs rapporten här.