Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
I Kulturen i ett öppet samhälle presenterade utbildnings-, kultur- och forskningsministern sitt kulturpolicy 2018. Enligt henne är kulturarv viktigt för att samhället ska kunna fortsätta samtala om det förflutna, nutiden och framtiden, både på lokal nivå (by eller stad) och nationell nivå (Nederländerna i Europa). Utgångspunkten är att kultur och därmed även kulturarv är av och för alla och därför bör vara tillgängligt för alla. Det är viktigt att kulturarvet når den breda allmänheten i all dess mångfald (för alla). Samtidigt är det viktigt att denna breda allmänhet kan använda kulturarvet för kulturella och kreativa uttryck (av alla). Under 2019 inleddes inom denna ram Förstärkning av Digitalt Kulturarv, för vilket 12,4 miljoner euro i extra medel tillfördes av ministeriet.
För att bedöma effekten av denna Förstärkning genomfördes en nollmätning år 2019. På hösten 2021 genomförde Dialogic tillsammans med Pleiade Management & Consultancy en 1-mätning och kartlade tillgänglighet, tillgänglighet, hittbarhet och användning av digitalt kulturarv. Vi genomförde onlineundersökningar bland kulturarvsorganisationer (604 svar) och allmänheten (1 518 svar). Dessutom genomförde vi intervjuer inom kulturarvssektorn och bland användare från utbildning, forskning och kreativa industrier (26 personer).
Rapporten presenterades den 21 januari 2022 vid nyårsevenemanget för Nätverket för Digitalt Kulturarv. Rapporten kan hittas här.
Vi konstaterar att det finns mycket digitalt kulturarv tillgängligt och att digitaliseringsgraden (procentandelen av samlingar som är tillgängliga digitalt) ökar på nationell nivå. Av de kulturarvsorganisationer som svarade på onlineundersökningen uppgav 30% att mer än hälften av deras samlingar är tillgängliga digitalt. 3% uppger till och med att deras samlingar är helt tillgängliga digitalt. Mer än hälften (57%) uppger att en fjärdedel eller mindre av deras samlingar har gjorts tillgängliga digitalt och 14% erbjuder sina samlingar ännu inte digitalt. Digitaliseringsgraden korrelerar i hög grad med organisationsstorlek.
Vi ser också att det används mycket av det digitala kulturarvet. Policymålet att nå 90% av alla nederländare digitalt med kulturarv uppnås för nederländare som är intresserade av kulturarv (90%) vilket ligger strax över den nuvarande räckvidden för alla nederländare (87%). Det är svårt att avgöra om målet att uppnå 30% aktiv användning uppfylls, eftersom det inte är helt tydligt vad som avses med aktiv och/eller deltagande användning. Utifrån enkäten bland allmänheten verkar målet ännu inte uppnås (12%), även om det närmar sig bland unga vuxna (26%). Dessutom upplever en stor majoritet (71%) av allmänheten som använder det digitala kulturarvet en effekt av detta, vilket tyder på mer än bara passiv användning.
Slutligen konstaterar vi att det är viktigt att fokusera på hinder för digitalisering och hur Utbildnings-, Kultur- och Vetenskapsdepartementet fortsättningsvis kan möta dessa efter avslutad Förstärkning. Konkreta fokusområden för denna policy är:
Ol (Strukturell) finansiering av digitaliseringsinsatser.
Ol Anpassning av mindre kulturarvsorganisationer.
Ol Samordning mellan (mindre) kulturarvsorganisationer och marknadsaktörer (om behov uppstår).
Ol Hållbar lagring och tillgängliggörande av born-digitalt kulturarv.
Ol Balans mellan mer kvantitativ tillgängliggörande av kulturarv som data och kvalitativ tillgängliggörande för (framför allt) den breda allmänheten.
Ol Tydligare definition av aktiv och/eller deltagande användning och fokus på effekter av insatser på tillgänglighet, tillgänglighet och hittbarhet som inte direkt leder till en kvantitativ ökning av (deltagande) användning.
Vill du veta mer? Fråga Max Kemman eller ladda ner rapporten här.
Bild: L.H. Hofland, samling Het Utrechts Arkiv