2022-01-26

Läget för det digitala kulturarvet i Nederländerna 2021

Läs rapportenMöt forskarna

Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.

💬 Click here to read this page in English.

I Kultur i en öppen samhället (2018) presenterade utbildnings-, kultur- och vetenskapsministern sin kulturpolitik. Enligt henne är arvet viktigt för samhället för att fortsätta diskutera om det förflutna, nutiden och framtiden, både på lokal nivå (by eller stad) och nationell nivå (Nederländerna i Europa). Utgångspunkten är att kultur och därmed även arv är av och för alla och därmed bör vara tillgänglig för alla. Det är viktigt att arvet når den breda allmänheten i hela dess mångfald (för alla). Samtidigt är det viktigt att denna breda allmänhet kan använda arvet för kulturella och kreativa uttryck (av alla). År 2019 inleddes Intensivering Digitaal Erfgoed inom denna ram, för vilken extra medel på 12,4 miljoner euro ställdes till förfogande av ministeriet.

För att utvärdera effekten av Intensivering genomfördes en 0-mätning år 2019. På hösten 2021 genomförde Dialogic tillsammans med Pleiade Management & Consultancy en 1-mätning och kartlade tillgängligheten, tillgängligheten, sökbarheten och användningen av digitalt arv. Vi genomförde onlineundersökningar bland arvsorganisationer (604 svar) och allmänheten (1 518 svar). Dessutom genomförde vi intervjuer inom arvssektorn och bland användare från utbildningen, vetenskapen och den kreativa industrin (26 personer).

Den 21 januari 2022 presenterades rapporten vid Nyårsevenemanget av Nätverket för Digitalt Arv. Rapporten finns här.

Vi drar slutsatsen att det finns mycket digitalt arv tillgängligt och att digitaliseringsgraden (procentandelen av samlingar som är tillgängliga digitalt) ökar på nationell nivå. Av arvsorganisationerna som svarade på den onlineundersökningen sa 30% att mer än hälften av deras samlingar är tillgängliga digitalt. 3% uppger till och med att deras samlingar är helt tillgängliga digitalt. Mer än hälften (57%) säger att en fjärdedel eller mindre av deras samling har gjorts tillgänglig digitalt och 14% erbjuder fortfarande inte sina samlingar digitalt. Digitaliseringsgraden är starkt kopplad till organisationsstorleken.

Vi ser också en stor användning av det digitala arvet. Målet att nå 90% av alla nederländare digitalt med arvet uppnås för nederländare som är intresserade av arv (90%) och ligger strax över den nuvarande räckvidden för alla nederländare (87%). Det är svårt att bedöma om målet på 30% deltagande användning nås, eftersom det inte är helt klart vad som menas med aktiv och/eller deltagande användning. Baserat på enkäten bland allmänheten verkar målet ännu inte uppnås (12%), även om det närmar sig bland unga vuxna (26%). Dessutom upplever en stor majoritet (71%) av allmänheten som använder det digitala arvet en effekt av detta, vilket tyder på mer än bara passivt användande.

Slutligen drar vi slutsatsen att det är viktigt att uppmärksamma hindren för digitalisering och hur Utbildningsdepartementet även efter avslutad Intensivering kan bemöta dem. Konkreta fokuspunkter för policyn inkluderar:

  1. (Strukturell) finansiering av digitaliseringsinsatser.
  2. Anslutning av mindre arvsorganisationer.
  3. Samordning mellan (mindre) arvsorganisationer och marknadsaktörer (om behov uppstår).
  4. Hållbar lagring och tillgängliggörande av digitalt fött arv.
  5. En balans mellan kvantitativ och kvalitativ tillgängliggörande av arv som data och kvalitativ tillgängliggörande för (främst) allmänheten.
  6. Mer tydlig definition av aktiv och/eller deltagande användning och uppmärksamhet på effekterna av insatser på tillgänglighet, tillgänglighet och sökbarhet som inte direkt leder till en kvantitativ ökning av (deltagande) användning.
 

Bild: L.H. Hofland, samling Utrecht-arkivet