Periodisk rapportering om jord- och trädgårdsbruksstrategier

Dialogic har genomfört en periodisk rapport om jord- och trädgårdsbruks­politiken för departementet för Jordbruk, Fiske, Livsmedelstrygghet och Natur (LVVN) för perioden 2019-2024. Denna periodiska rapport fokuserar på i vilken utsträckning policyn har bidragit till ett robust, böjligt och säkert fungerande jord- och trädgårds- och livsmedelssystem. Utvärderingen har undersökt effektiviteten och effektiviteten hos policyn och de verktyg som använts. Utvärderingen fokuserar på artikel 21 i LVVN:s budget och de delar av artikel 24 som stöder detta politikområde. Jord- och trädgårdsbruks­politiken har ett brett centralt syfte. LVVN strävar efter ett robust, böjligt och säkert fungerande jord- och trädgårds- och livsmedelssystem som är internationellt konkurrenskraftigt, med fokus på djurskydd, där man hanterar naturresurser noggrant och där avkastningen och restprodukter återanvänds så effektivt och högkvalitativt som möjligt. Åtta delmål har formulerats inom detta centrala syfte:

1. Förstärkning av hållbara agro­kedjors konkurrenskraft.
2. Främjande av livsmedelstrygghet i världen.
3. Säkrande av livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet.
4. Ökning av samhällets uppskattning för jordbruk/livsmedel.
5. Förädling av produktion och konsumtion (genom cirkulär jordbruk).
6. Främjande av växt­hälsa.
7. Främjande av djurhälsa.
8. Främjande av djurskydd.

För att nå dessa mål använder departementet en omfattande mix av politiska åtgärder. Totalt har 104 verktyg identifierats, varav 46 klassificeras som stimulans (t.ex. subventioner, garantier, lån), 26 som normerande (t.ex. handhavande- och tillsynsorgan) och 17 som kunskapsspridning (t.ex. övervakningar). De återstående 15 verktygen är en kombination av de tre tidigare nämnda kategorierna. De flesta verktygen är främst inriktade på delmålet förädling av produktion och konsumtion, både när det gäller antal (38% av totalen) och finansiell omfattning (46% av totalen).

Effektivitet och effektivitet

Rapporten drar slutsatsen att effektiviteten hos politikblandningen generellt sett är närvarande och påvisbar. De tillgängliga utvärderingarna ger tillräckligt med grund för ett positivt, indikativt uttalande om policyns bidrag. Politikblandningen bidrar främst till ett robust, böjligt och säkert fungerande jord- och trädgårds- och livsmedelssystem som är internationellt konkurrenskraftigt och som har fokus på djurskydd. Bidraget till att hantera naturresurser noggrant och att effektivt och högkvalitativt använda avkastningar och restprodukter är mer begränsad. Även när det gäller liten effektivitet, effektiviteten hos verktygens genomförande, är bedömningen övervägande positiv. Många åtgärder har relativt låga genomförandekostnader. Bedömningen av stor effektivitet (kostnaden för ett verktyg i förhållande till dess samhällsekonomiska avkastning) är måttligt positiv. Samtidigt varierar bedömningen per delmål. Stor effektivitet bedöms positivt för policyn kring livsmedelssäkerhet och livsmedelskvalitet, växthälsa, djurhälsa och djurskydd. För delmålet förädling av produktion och konsumtion är bilden mer blandad. Detta delmål innefattar en mycket bred och varierad uppsättning verktyg, vilket gör det svårare att exakt fastställa hur effektiv politikblandningen som helhet är. För delmålet förstärkning av hållbara agro­kedjors konkurrenskraft är bedömningen negativ. Det beror främst på två skattemässiga åtgärder, jordbruksundantaget och den sänkta momssatsen för trädgårdsodling. Dessa åtgärder har en betydande budgetmässig påverkan och får negativa bedömningar av stor effektivitet.

Rekommendationer

Baserat på utvärderingen ger rapporten olika rekommendationer. En viktig rekommendation är att ompröva, anpassa eller avskaffa politikverktyg som bedömts ha låg stor effektivitet. På så sätt kan politiken bli effektivare och resurserna kan potentiellt användas mer effektivt för andra utmaningar inom jord- och trädgårdsbruket. Rapporten rekommenderar också att tydliggöra förhållandet mellan det centrala syftet och delmålen. Vissa delmål, som global livsmedelstrygghet och samhällets uppskattning för jordbruk och livsmedel, återspeglas inte tydligt i det övergripande syftet. LVVN:s roll i dessa delmål är relativt begränsad, eller verktygssättet är begränsat i omfattning. Rapporten betonar också vikten av bättre indikatorer. För det centrala syftet saknas för närvarande indikatorer och målvärden, och även täckningen av indikatorer för delmålen är inte fullständig. Bättre indikatorer behövs för att framöver kunna övervaka framsteg och effektivitet mer fokuserat. Slutligen presenterar rapporten policyalternativ för den kommande perioden. För framtida utvärderingar föreslås ett tydligt utvärderingsramverk, för att utvärderingar av enskilda politikverktyg ska bättre anpassas till nästa periodiska rapport. Med tanke på de stora utmaningarna som sektorn står inför rekommenderar rapporten att man vid val även överväger att återinvestera frigjorda resurser i åtgärder som främjar ytterligare utveckling och hållbarhet inom jord- och trädgårdsbruket.

Rapport och fortsättning

Den 10 juli 2026 reagerade regeringen på den periodiska rapporten om jord- och trädgårdsbruks­politiken. Policysvaret kan läsas här. Hela rapporten och den efterföljande infografiken med resultaten från den periodiska rapporten finns längst ner på sidan under nedladdningsknappen (bredvid teamet).