Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Fler behöriga yrkespersoner i det yrkesinriktade gymnasiet
Utbildningsdepartementet strävar efter att ha så många behöriga lärare som möjligt i klassrummen. De vanliga lärarutbildningarna ger dock inte tillräckligt många behöriga lärare för alla de yrkesinriktade profilerna inom gymnasieskolan. Även befintliga sidinstegsprogram matchar i begränsad utsträckning med yrkespersoner från arbetslivet, ofta med en bakgrund inom mbo-3 eller mbo-4. Trots att de ofta vill börja i undervisningen upplever de olika hinder i den nuvarande situationen. Utbildningsdepartementet arbetar därför med ett lagförslag om behörighet inom det yrkesinriktade gymnasieutbildningen. För detta lagförslag är det viktigt att först få bättre insikt i (potentiella) utbildningsprofessionella och de utmaningar som finns för att få dem att undervisa.
I samarbete med Oberon, Jacqueline Kerkhoffs och Wilma Roijackers undersöker Dialogic på uppdrag av utbildningsdepartementet vilka vägar (potentiella) utbildningsprofessionella inom och runt det yrkesinriktade gymnasiet går igenom eller överväger, samt vilka push- och pullfaktorer som spelar in. Vi undersöker fyra grupper: (1) obehöriga lärare, (2) utbildningsstödjande personal som (också) undervisar, (3) yrkespersoner från näringslivet som överväger en karriäromställning och (4) sidinstegskandidater som redan är behöriga. Vem är de, vilken väg går de (eller vill de gå), och vad behöver de för att bli behöriga?
Vad gör vi?
Efter en kort utforskningsfas (dokumentanalys och intervjuer) samlar vi in genom två digitala enkäter vilka målgrupperna är, vilka vägar de följer (eller vill följa) och vilka push- och pullfaktorer som är inblandade. Med hjälp av fokusgrupper och kompletterande intervjuer fördjupar vi undersökningsresultaten och det underliggande ‘varför’ bakom besluten och faktorerna. Resultaten struktureras utifrån Weten-Willen-Kunnen-beteendemodellen. På så sätt synliggör vi var nuvarande vägar passar eller inte passar, vilka förutsättningar (som tid, pengar, inträdeskrav och handledning) som gör skillnad, och vilka aspekter som är viktiga när det gäller att utveckla nya eller anpassade vägar mot behörighet.
