Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Syftet med GO-ordningen är att främja kreditgivning till små och medelstora företag samt (medel)stora företag, vilket inte, endast delvis eller med svårigheter skulle kunna komma till stånd utan garanti genom att öka bankernas och försäkringsbolagens finansieringskapacitet. Dialogic utvärderade tillsammans med SEO denna ordning för perioden 2019-2023. År 2020 utvärderade vi även GO-ordningen.
Bakgrund
GO-ordningen infördes 2009 som ett svar på kreditkrisen för att säkerställa tillgången till företagskrediter för (medel)stora företag. Ordningen riktade sig ursprungligen till banker. Senare blev det även möjligt för försäkringsbolag att använda GO. Regeringen Rutte II gjorde GO till en permanent ordning 2012 eftersom det förväntades att problemet med tillgången till företagskrediter skulle kvarstå, delvis påverkat av skärpta bankvillkor. Sedan dess har GO-ordningen gett (medel)stora företag med betydande verksamhet i Nederländerna och företag på Bonaire, Sint Eustatius eller Saba möjlighet att få finansiering som annars inte hade varit möjlig.Avgöranden av denna utvärdering
Den ordinarie utvärderingen av ordningen var planerad till 2025, men har flyttats upp något på grund av att ordningen löper ut i juli 2025: GO har en formell löptid fram till den 1 juli 2025. Utvärderingens resultat kommer att beaktas vid avvägningen om eventuell förlängning av ordningen. Denna utvärdering omfattar perioden 2019-2023. Förutom det vanliga GO-instrumentet inkluderar utvärderingen två varianter av GO, nämligen GO-C(orona) och GO-energiomställningsfinansieringsanläggning (ETFF). GO-C och GO-ETFF-ordningarna har redan avslutats, men hittills har ingen utvärdering genomförts. Därför kommer dessa ordningar att inkluderas i utvärderingen av GO.Resultat
Effektiviteten hos GO under perioden 2019-2023 var låg. Under den senaste perioden (2019-2023) användes GO mycket begränsat, vilket resulterade i låg måluppfyllelse under utvärderingsperioden. Därmed är effektiviteten (graden av måluppfyllelse) också begränsad. Effektiviteten hos GO-C var måttlig. Målen uppnåddes i begränsad omfattning med tanke på det låga antalet ansökningar (68 verkliga jämfört med förväntade 1000). Medlen som sattes in genom GO-C utgör en bråkdel av andra instrument, såsom TVL och NOW. Företagen hade många alternativ som dessutom var snabbare och erbjöd mer attraktiva villkor. Dessutom berodde problemet oftast inte på finansiering, utan snarare på minskad efterfrågan vilket ledde till tillfällig inkomstbortfall för företagen. Effektiviteten hos GO-ETFF var låg. Regeln användes endast två gånger. Båda företagen gick i konkurs. Mot effektiviteten står höga genomförandekostnader och administrativa bördor för GO och GO-C i jämförelse med omfattningen och användningen av ordningen (för GO-ETFF kan kostnaderna inte bedömas korrekt med tanke på den begränsade användningen). GO:s och GO-C:s effektivitet var hög. De kumulativa intäkterna från GO-ordningen är högre än de kumulativa kostnaderna (inklusive genomförandekostnader). Det finns ett positivt saldo på nästan €50 miljoner. För GO-C är de kumulativa intäkterna hittills (mycket) högre än kostnaderna, även om det är svårt att skilja dem från GO-ordningen. Effektiviteten hos GO-ETFF är låg. Vi har ingen kvantitativ data, men med tanke på konkursen för de båda företagen som fått finansiering kommer det sannolikt att finnas betydande kostnader.GO eller inte GO?
För närvarande verkar det finnas liten efterfrågan på GO, och med tanke på de nuvarande marknadsförhållandena och målet med GO är ordningen inte effektiv. Samtidigt genererar detta verktyg nettointäkter. Om det för närvarande inte finns något behov eller krav på en GO-ordning, bör ordningen då fortsätta och i så fall i vilken form? Vi ser tre politiska alternativ och ett fjärde alternativ som kombinerar två policysalternativ:- Låta ordningen vara som den är (göra inget), men förenkla administrativt.
- Behålla ordningen och utvidga tillgängligheten.
- Det tredje alternativet är att specifikt rikta ordningen mot krislägen och tydligt göra den till en krisåtgärd. I praktiken är detta status quo, där verktyget existerar men knappt används under nuvarande marknadsförhållanden.
- En kombination av (en eller flera av) ovanstående tre alternativ, där det kan vara mest lämpligt att kombinera det andra och tredje alternativet.
