Svenska muzikproduktioner på den online marknaden

På uppdrag av ministeriet för Utbildning, Kultur och Vetenskap (OCW) har Dialogic, i samarbete med Institutet för Information Law (IViR), genomfört en undersökning om utmaningar och potentiella åtgärder för att främja nederländska musikproduktioner på den online marknaden. Denna undersökning initierades av ett beslut i Andra kammaren som bad om att undersöka om en investeringsplikt eller avgift på ljudstreamingtjänster skulle kunna bidra till att stödja den nederländska musiksektorn.

Forskningsfråga och metodik

Den centrala frågan i denna undersökning var:

1. Vilka utmaningar finns på marknaden för online musiktjänster som potentiellt leder till en obalans mellan intäkterna för nederländska musikskapare och intäkterna för online musiktjänster?
2. I vilken utsträckning är nederländska musikproduktioner mindre synliga eller hittas jämfört med internationella musikproduktioner?
3. Vilka potentiella främjande åtgärder, inom den europeiska rättsliga ramen, kan påföras online musiktjänster för att främja nederländska musikproduktioner?
4. Hur kan dessa åtgärder påverka den bredare marknaden för ljudtjänster i Nederländerna?

För att besvara dessa frågor användes olika forskningsmetoder: en omfattande studie, djupintervjuer med intressenter från musiksektorn och en internationell jämförelse med länder som Frankrike och Kanada.

Resultat

Undersökningen visar att marknaden för online musiktjänster till stor del domineras av stora internationella plattformar som Spotify, YouTube Music och Apple Music. Nederländska musikproduktioner är i princip lättillgängliga, men deras synlighet påverkas av algoritmer, spellistor och konsumentpreferenser. De främsta utmaningarna på marknaden för online musiktjänster är:

1. Den mest nämnda utmaningen på marknaden för online musiktjänster handlar om den obalanserade intäktsfördelningen av intäkter från en musikskapelse, särskilt obalansen mellan skaparna och skivbolagen.
2. Ofta är det oklart hur spellistor sätts samman av plattformarna, trots att dessa listor är av stor betydelse för artistens synlighet.
3. Överföringen av licensavgifter från sociala medieplattformar till CBO:er och/eller skivbolag är oftast mycket mindre än från streamingplattformar eller till och med helt frånvarande.
4. En fjärde utmaning är framväxten av AI-genererad musik. Diverse aspekter spelar in här, såsom i vilken grad AI-genererad musik på streamingtjänster hindrar musik från 'riktiga' artister. Dessutom råder brist på transparens kring hur AI tränas.

Möjliga politiska åtgärder

I undersökningen föreslås några politiska åtgärder som kan stärka positionen för nederländska musikskapare, inklusive:

• Förbättring av skaparnas inkomstposition
• Öka synligheten och hittbarheten av nederländsk musik
• Få kontroll över AI och digitala utvecklingar
• Stärka den nederländska musikindustrin

Slutsats

Vi drar slutsatsen att en avgift eller investeringsplikt för streamingtjänster inte är en ekonomiskt eller juridiskt effektiv lösning. Istället rekommenderar vi att satsa på riktade politiska åtgärder som främjar en rättvis fördelning av intäkter, bättre stöd för artister och en starkare infrastruktur för den nederländska musikindustrin.   Undersökningen överlämnades till Andra kammaren den 17 mars 2025. Läs här det relevanta Kamerbrevet och Beslutet.