Utvärdering av den sänkta momssatsen

I Nederländerna finns en differentierad momsats. Utgångspunkten är att alla varor och tjänster omfattas av den allmänna satssatsen på 21%. Den reducerade satsen på 9% utgör ett undantag. Denna utvärdering fokuserar på effektiviteten och ändamålsenligheten hos den reducerade momssatsen. Följande forskningsmetoder användes för att undersöka detta: deskstudier, intervjuer, användning av ämnesexperter, dataanalyser, analys av genomförandeinformation och analys av juridiska processer.

Bakgrund

Den reducerade momssatsen infördes 1969, samtidigt med införandet av momssystemet, där medlemsländerna hade frihet att fastställa sina satser och befrielser. Syftet med den reducerade momssatsen var då att lindra skattebördan för mindre bemedlade. Hollands val av vilka produktkategorier som belades med en lägre sats bestämdes till stor del av befrielserna som användes i det tidigare systemet. Produktgrupperna som omfattas av den reducerade momssatsen förändras med tiden. Trenden är emellertid att antalet produktgrupper som omfattas ökar. Produktgrupper som nu omfattas av den reducerade momssatsen inkluderar livsmedel och vatten, kulturella varor och tjänster, arbetsintensiva tjänster (såsom frisörer och städare), blomsterodlingsprodukter och persontransport. Sedan den reducerade momssatsen infördes har det skett olika ändringar i satserna. Vid införandet av momssystemet 1969 var den reducerade momssatsen 4% och den allmänna satssatsen 12%. Båda satserna har ändrats genom åren till dagens satser på 9% respektive 21%. Den budgetmässiga betydelsen har ökat från €7,2 miljarder år 2001 till (förväntat) €13,4 miljarder år 2023.

Effektivitet

Graderna av effektivitet hos den reducerade momssatsen varierar mellan (1) övergripande mål och (2) produktgrupper. Om vi resonera utifrån övergripande mål når vi följande slutsatser:

• Den reducerade momssatsen leder till mindre skattebördor för mindre bemedlade och är därmed effektiv. Graderna av fördel för köpare av momsminskningen (inte säljare) varierar per produktgrupp och beror framförallt på efterfråge- och utbudselasticiteten.
• Den reducerade momssatsen leder i vissa fall till ökad konsumtion av serviceintensiva varor och är därmed delvis effektiv. Graden av ökad konsumtion varierar mellan produktgrupper.
• Den reducerade momssatsen leder i vissa fall till stöd för sektorer och är därmed delvis effektiv. Graderna av stöd för sektorer varierar mellan produktgrupper.
• Den reducerade momssatsen leder i vissa fall till ökad sysselsättning och är därmed delvis effektiv. Vi ser att den är effektiv för sysselsättningen inom blomsterodlingssektorn och eventuellt även för sysselsättningen inom vissa arbetsintensiva tjänster och museisektorn.

Ändamålsenlighet

Generellt sett är den reducerade momssatsen inte ett ändamålsenligt instrument för att uppnå de avsedda målen. Om vi resonera utifrån övergripande mål når vi följande slutsatser:

• Den reducerade momssatsen är inte ett ändamålsenligt instrument för att minska skattebördorna för mindre bemedlade. Baserat på en kvantitativ analys når vi slutsatsen att den reducerade momssatsen är ett mycket ineffektivt instrument för att minska skattebördan hos de mindre bemedlade. Ju mer bemedlat hushållet är, desto mer (!) gynnas de av den reducerade momsen. De 50% mest bemedlade hushållen gynnas dubbelt så mycket av den reducerade momsen jämfört med de 50% minst bemedlade hushållen. Endast 10% av stödet går till de 20% minst bemedlade hushållen. För att ge €1 till de 10% minst bemedlade hushållen krävs nästan totalt sett att €20 spenderas. Produktgrupper som inte omfattas av minskningen av skattebördan sänker ändamålsenligheten i detta sammanhang.
• Den reducerade momssatsen är troligen inte ett ändamålsenligt instrument för att öka konsumtionen av serviceintensiva varor. Det går inte att kvantifiera detta.
• Vi kan inte bedöma om stöd till sektorer genom den reducerade momssatsen är ändamålsenligt. Här går det inte att kvantifiera ändamålsenligheten. Att stödja vissa sektorer ansluter inte väl till policyändamålsenligheten ur ett bredare perspektiv.
• Att skapa fler arbetstillfällen genom den reducerade momssatsen är troligen inte ändamålsenligt. Kostnaderna för att skapa en tjänst kan vara högre än inkomsten kopplad till denna.

Genomförandekostnader

Pristagarna hos Skatteverket för den reducerade momssatsen uppgår till €10 miljoner till €30 miljoner per år. Genomförandekostnaderna för den reducerade momssatsen varierar mellan produktgrupper. Särskilt läkemedel & medicinsk utrustning, logi och konstobjekt har höga utförandekostnader. De administrativa bördorna för företag uppgår till €125 miljoner till €150 miljoner per år. Att kvantifiera de juridiska processerna kring den reducerade satsen visade sig inte vara genomförbart inom denna undersökning. Vi kan dock indikera att det varje år sker åtminstone tiotals uttalanden av domstolar, hovrätter och Högsta domstolen tillsammans. Det finns ingen tydlig trend vad gäller antalet publicerade uttalanden.

Policyalternativ och rekommendationer

Det finns oftast bättre alternativa instrument än de reducerade momssatserna för att uppnå de nämnda policy-målen.

• Bättre alternativ för att minska skattebördorna för mindre bemedlade är riktade bidrag och/eller sänkningar av inkomstskatten.
• Riktade subsidier till producenter och/eller konsumenter verkar vara ett mer ändamålsenligt sätt att stimulera konsumtionen av serviceintensiva varor än den reducerade momssatsen. Ändå har subventioner sina egna begränsningar och utmaningar. Informationkampanjer är också en metod för att uppnå målet.
• För att stödja sektorer verkar riktade bidrag till producenter vara ett mer ändamålsenligt alternativ än den reducerade momssatsen.
• För att skapa fler arbetstillfällen är att riktat sänka skatten på arbete ett mer ändamålsenligt instrument än den reducerade momssatsen.