Adriaan, vi hör mycket om Artemis-missionen. Vad har egentligen Nederländerna att göra med det?

Artemis II är en historisk händelse; för första gången sedan 1972 flyger människor till månen igen. Vad många inte vet är att den nederländska flyg- och rymdsektorn direkt bidrar till detta. Den Europeiska rymdorganisationen ESA levererar den livsviktiga 'European Service Module' för rymdskeppet Orion, som förser astronauterna med syre, vatten och förmågan att manövrera. Modulens ström levereras av högkvalitativa nederländska solpaneler från Leiden.

Ni har undersökt det nederländska rymdpolitiken under de senaste sju åren. Vilka är de viktigaste slutsatserna?

Evalueringen visar att den nederländska rymdpolitiken under perioden 2017-2024 har varit effektiv; de tillgängliga offentliga medlen har använts effektivt. Samtidigt har effektiviteten inte motsvarat de höga ambitionerna. Detta berodde främst på begränsade offentliga medel och det faktum att det nederländska bidraget till ESA förblev relativt lågt jämfört med andra medlemsstater. Till exempel investerade Nederländerna proportionellt mindre än den överenskomna normen med hänsyn till det bruttonationalprodukten (BNP). Rymden är till stor del en offentlig vara med positiva externa effekter och med deltagande från Nederländerna i internationella program uppnås stordriftsfördelar.

Vidare har den nederländska rymdpolitiken betydligt ändrats under de senaste åren, med ökat fokus på säkerhet, försvar och strategisk autonomi. De flesta rekommendationer från den föregående utvärderingen av rymdpolitiken (för perioden 2012-2016) har också antagits, vilka även genomfördes av Dialogic. En rekommendation som tyvärr inte antogs var att öka budgeten för rymdpolitiken, trots att detta ansågs nödvändigt och brådskande av rymdsektorn.

Hur presterar Nederländerna ekonomiskt och vetenskapligt sett inom denna internationella kontext?

Vetenskapligt sett är Nederländerna en del av den globala eliten, med institutioner som SRON, TNO och NLR som har en framträdande roll i internationella uppdrag. Våra institutioner och företag är oumbärliga när det gäller att utveckla avancerade instrument för exempelvis jordobservation och klimatforskning. Ekonomiskt sett är den så kallade 'geo-return' en betydande framgång: för varje euro som Nederländerna investerar i ESA, återvänder för närvarande cirka €1,08 till nederländska företag och kunskapsinstitutioner i form av uppdrag. Även om denna geo-return har visat en nedåtgående trend över åren, har ESTEC (Europeiska rymdundersökningscentret i Noordwijk, delvis stött av nederländska medel) bidragit till positiva sidoeffekter för nederländska företag och kunskapsinstitutioner.

Rapporten pekar på en lovande framtid för rymdpolitiken. På vilka grunder baseras detta?

Den kommande rymdpolitiken ser lovande ut, bland annat genom den introducerade 'Långsiktiga rymdplanen 2024' (LTR). Där har sex tydliga uppdrag formulerats inriktade på teman som nationell säkerhet, klimat, vetenskaplig excellens och ekonomisk tillväxt. Viktiga steg tas genom bildandet av Interdepartementala rådet för rymdområdet (IRR) och omvandlingen av Netherlands Space Office (NSO) till Netherlands Space Agency (NLSA) i mars 2026. Genom att stärka genomförandet, från ett kontor till en myndighet, kan Nederländerna bättre företräda sina intressen i europeiska organisationer som ESA och gör att myndigheten bättre erkänns internationellt. Dessutom har Nederländerna under ESA:s ministerkonferens i Bremen förra november meddelat att bidraget till ESA för perioden 2026-2028 kommer att ökas med €109 miljoner.

Vilka är de viktigaste lärdomarna för de kommande åren?

Även om grunden är stabil måste Nederländerna i framtiden göra tydligare val. Med nuvarande resurser är det svårt att fullt ut uppfylla alla ambitioner samtidigt. Prioritering av uppdrag där Nederländerna redan är starka, såsom jordobservation och satellitkommunikation, är avgörande. Det behövs även mer fokus på att rekrytera teknisk talang och förbättra samspel mellan ESA-anläggningen i Noordwijk (ESTEC) och det nederländska ekosystemet för att maximalt dra nytta av de möjligheter som rymden erbjuder. Regeringen skulle även kunna agera mer som en lanseringskund för rymdsektorn och skapa förutsättningar för nederländska rymdföretag att bli ledande internationellt, till exempel genom att så mycket som möjligt offentliggöra satellitdata för att utveckla (innovativa) produkter som bidrar till samhällsomställningar och holländskt förtjänstförmåga. Slutligen är det viktigt att så konkret som möjligt formulera målen för den framtida rymdpolitiken (till exempel med mer anpassade indikatorer), vilket (bättre) möjliggör övervakning, utvärdering och justering av politiken.