Nyligen slutförde ni en undersökning om big tech inom grundutbildningen. Vad var frågan?

Utbildningsdepartementet ville veta hur beroende skolor för närvarande är av företag som Google och Microsoft. Vi tittade på två typer av system: 1) system för primärprocessen; själva undervisningen och lärandet, som digitala klassrum, och 2) de sekundära processerna, dvs organiseringen och administrationen i bakgrunden. Tänk på lagring av filer och e-postmiljö.

Och, vad visade det sig? Är våra skolor "beroende" av Big Tech?

"Ordet 'beroende' är för starkt, men beroendet är mycket stort. Nästan varje skolstyrelse använder Microsoft 365 för administration och en majoritet använder Google Workspace för undervisning. I princip behöver inte beroendet vara problematiskt; dessa företag tillhandahåller tjänster som är effektiva, säkra och väl reglerade. Det blir dock ett problem om det inte finns något valfrihet, eller om offentliga värden som skolans autonomi är hotade. Skolor anger själva att de på grund av brist på tid, pengar och specialistkunskap egentligen inte kan byta självständigt till ett alternativ."

Varför är det så svårt att välja något annat? Finns det inte alternativ?

"Jo, det finns lösa alternativ, men Microsoft och Google erbjuder 'one-stop-shops'. Allt ingår i en paketlösning och fungerar sömlöst tillsammans. Om man vill byta ut ett element, till exempel Microsoft Teams mot ett alternativ som det kanadensiska BigBlueButton, upplever skolorna att detta är svårt, eftersom allt är så sammanflätat. Dessutom är kostnaderna för dessa 'one stop'-paket ofta mycket låga just nu, vilket gör en övergång på kort sikt alltid dyrare och mer komplicerad. Användarvänligheten är helt enkelt avgörande för de flesta kunderna."

Dialogic gick djupare in på alternativen till big tech inom utbildningen 2024. Läs mer här.

Är dessa beroenden verkligen ett problem?

"Det beror på vilket perspektiv man ser det ifrån.

• Från ett allmänt värdeperspektiv ser vi främst risker för skolornas autonomi: de har lite att välja på och lite att förhandla om.
• För marknadskrafterna finns det knappast någon verklig konkurrens, eftersom fullvärdiga europeiska alternativ saknas.
• Och ur ett strategiskt perspektiv gäller det: om Microsoft eller Google kraschar imorgon eller blockerar sina tjänster, står en stor del av utbildningen stilla. Risken har ökat på grund av geopolitiska spänningar, även om det för närvarande inte finns något akut hot om avbrott i leveransen."

Samtidigt ger Microsoft och Google också mycket, eller hur?

"Absolut. De rankas högt när det gäller effektivitet, säkerhet och efterlevnad av regler. Ingen har så stor kapacitet att bygga säkra och stabila tjänster som dessa företag. För skolor är det därför rationellt att välja big tech. Det är exakt kärnan i dilemmat: du vill vara mindre beroende, men de bästa och billigaste tjänsterna kommer just nu från samma företag."

Varför är detta ämne även utanför grundutbildningen brådskande?

"Vi ser att risken för avbrott i leveransen ökar, delvis på grund av geopolitiska spänningar. Även om risken för total krasch för närvarande verkar liten, är konsekvenserna enorma om det inträffar. Om en utländsk regering skulle kräva åtkomst till våra data via lagstiftning, eller om kostnaderna plötsligt ökar avsevärt, måste vi ha ett alternativ. Den kontrollen, eller autonomi, är avgörande för en sund demokrati."

Vad är det mest betydelsefulla budskapet till Utbildningsdepartementet?

"Att det inte finns någon snabb lösning. Att bli mindre beroende innebär att investera, samarbeta och fatta långsiktiga beslut. Men att inte göra något är också ett val – och det gör oss gradvis mer sårbara."

Vilka är nästa steg för Dialogic?

"Vi genomför för närvarande en uppföljningsstudie där vi kartlägger beroendet av big tech inom sektorerna yrkesutbildning, högre utbildning, vetenskap, media, kulturarv och konst och kultur."

Studien om beroendet av big tech inom grundutbildningen och regeringens svar hittas här. Studien om beroendet inom andra sektorer förväntas vara klar i början av mars.

Dialogic fokuserar alltmer på frågor kring digital motståndskraft och kunskapssäkerhet år 2026. Läs mer här.