Vilka är kunskaps- och innovationsfrågorna inom området kärnenergi?

Hur var det att utföra ett uppdrag inom det kärntekniska området?

Detta uppdrag var en speciell utmaning för oss. Även om Dialogic regelbundet genomför projekt inom områdena kunskap & innovation samt klimat & energi, hade vi ännu ingen erfarenhet inom det kärntekniska området. Detta gäller för övrigt för merparten av forskningsbyråerna i Nederländerna.

Kärnenergi förväntas spela en roll i att göra det framtida energisystemet mer hållbart. Utifrån vår ambition att bidra till väl underbyggt beslutsfattande och med tanke på vår omfattande erfarenhet inom områdena kunskap & innovation samt klimat & energi, beslutade vi oss för att ta på oss detta uppdrag.

Detta uppdrag genomförde vi inte ensamma. För att säkerställa innehållsexpertis och kvalitet inom projektteamet och noggrant validera de erhållna insikterna, samarbetade vi med experter från Vlaams Instituut voor Technologisch Onderzoek (VITO) och Belgiska kärnforskningscentret (SCK CEN).

Vad var ert uppdrag?

År 2023 lanserades det Långsiktiga Mission Driven Innovationsprogrammet (MMIP) Kärnkraft för att uppnå de förnyade ambitionerna inom kärnkraftsområdet i Nederländerna och organisera den nödvändiga kunskapsinfrastrukturen. Detta program fokuserar på åtta teman:

1. Strålskydd

2. Systemkunskap (integration i det nederländska energisystemet)

3. Kunskap om kärnreaktor- och bränslecykelteknologi

4. Ämnen relaterade till reaktorer (plantintegritet, underhåll under extrema förhållanden osv.)

5. Högtemperaturig vätgasproduktion

6. Materialforskning med hjälp av kärn- /joniserande strålning

7. Behandling och lagring av radioaktivt avfall och geologisk slutlagring

8. Perception, kommunikation och stöd

Vårt uppdrag bestod av två delar: (1) att kartlägga de aktuella behoven inom kunskapsutveckling och innovation inom det nederländska kärntekniska området och (2) att formulera tematiska vägkartor. Med dessa insikter vill Klimat och Grön Tillväxt-ministeriet utveckla riktade kunskaps- och innovationsprogram för ovanstående teman.

Vad gjorde ni för detta?

Baserat på bland annat visionsdokument och 42 intervjuer med 57 berörda parter, har vi fått värdefulla insikter i frågor om kunskap och innovation inom det kärntekniska området. Dessa insikter har organiserats enligt de åtta temana och vidare förtydligats, förklarats och validerats under fyra arbetspass med intressenter från fältet. Under ett femte, övergripande arbetspass med 19 experter fastställdes sedan de konkreta stegen som behövs för att förverkliga ambitionerna inom kärnkraftsområdet.

Vilken är er intryck av reaktionerna från fältet?

Även om kärnsektorn i Nederländerna är relativt liten, präglas den av en hög kunskapsnivå och kunniga aktörer. Vi är imponerade av det starka engagemanget inom fältet. Även om vi märkte att vissa parter fortfarande söker efter Nederländernas konkreta riktning inom kärnkraftsområdet och deras möjliga roll i detta, var nästan alla inbjudna villiga att delta i vår forskning. Detta visades även av beredvilligheten hos många parter från olika regioner att delta i flera (fysiska) arbetspass.

Samtidigt stötte vi på den politiskt-administrativa dynamiken kring detta ämne. Halvvägs in i utförandet av vårt uppdrag blev kabinett-Schoof verklighet, vilket ledde till en fördubbling av ambitionerna inom kärnkraftsområdet. Det som märks är den stora energin och motivationen inom sektorn att ta sig an utmaningarna och ge nytt liv åt kärnkraften – vissa talar till och med om en kärnkraftsrenässans. Om Nederländerna verkligen vill bygga nya kärnkraftverk är detta också nödvändigt, eftersom sektorn står inför åldrande och begränsad tillströmning av ny talang. Om Nederländerna verkligen vill vara väl förberett för byggnation och drift av nya kärnkraftverk, liksom för utvecklingen av kunskap och innovation, är det av avgörande betydelse att den nödvändiga genomföringskapaciteten säkerställs i tid.

Vilka är de viktigaste kunskaps- och innovationsutmaningarna?

Kunskaps- och innovationsfrågorna inom det kärntekniska området kan inte bara kategoriseras efter tema, utan också baserat på mål och livscykelfaser. Dessa frågor kan relateras till specifika mål, såsom att förlänga drifttiden för kärnkraftverket i Borssele, bygga nya generation III(+) kärnkraftverk eller utveckla kunskap och innovationer för framtida teknologier, såsom generation IV-kärnkraftverk och små modulära reaktorer (SMR:er). Dessutom kan de ordnas baserat på de olika faserna inom livscykeln: design och planering, byggnation, drift och avveckling.

När det gäller byggnationen av nya kärnkraftverk uppstår till exempel frågor om önskade tillämpningsområden, lämpliga platser och deras påverkan på miljön, liksom de överväganden som bör tas med i beräkningen. Även om kärnkraftverk ofta associeras med elproduktion för en stabil basbelastning, finns det också andra tillämpningar. Kärnkraftverk kan till exempel leverera värme till (kemiska) industrin för produktion av ammoniak, metanol och eten, bidra till värmesystem för stadsmiljöer eller användas för termokemisk produktion av vätgas. Små modulära reaktorer nämns också som en möjlig lösning för 'bakom räknaren'-tillämpningar, som direkt elektrisk försörjning till datacenter eller industrikluster. Dessa utvecklingar medför också olika infrastrukturella och rumsliga frågor. Tänk på den nödvändiga infrastrukturen, konsekvenserna för omgivningsplanerna, tillgången på kylvatten och de ekonomiska, sociala och miljötekniska konsekvenserna på miljön.

Bland de identifierade kunskaps- och innovationsfrågorna anser vi att temat perception, kommunikation och stöd för närvarande är mest relevant. Detta tema är brett och berör olika samhällsfrågor inom andra tematiska områden. Exempel på detta är valet av plats för nya kärnkraftverk, integrationen i energisystemet, lokala förutsättningar under byggfasen och behandling och lagring av radioaktivt material, samt de beslutsprocesser som ligger till grund för dessa. Dessutom ser vi att MMIP lägger stor vikt vid tekniska aspekter, medan det från fältet har betonats att det också behövs mer uppmärksamhet på de sociala och samhälleliga dimensionerna.

Vad är nästa steg?

Under de många samtalen och arbetspassen har vi konstaterat ett starkt behov av regelbundna möten för intressenter. Genom arbetspassen i detta projekt har vi försett med en första insats i detta avseende. MMIP stöds och styrs av ett så kallat missionsgrupp, bestående av experter och intressenter. För att säkerställa ett bredare engagemang på lång sikt har vi rekommenderat att överväga att bilda tematiska arbetsgrupper. Dessa arbetsgrupper skulle kunna informera och stödja missionsgruppen regelbundet kring ytterligare utveckling av programmet för de åtta temana - samt deras snittflöden.

Till slut måste kunskaps- och innovationsprogrammen konkretiseras. Vår forskning utgör ett första steg i att kartlägga de viktigaste utmaningarna. Prioriteringen av dessa är dock beroende av beslutsfattning från ministeriet och missionsgruppen. Enligt vad vi anser skulle de föreslagna arbetsgrupperna kunna bidra med ett värdefullt stöd i detta avseende.

Det finns också ett starkt behov av kontinuitet för att intressenter ska få en tydlig framtidssyn och försäkran om att de kan engagera sig på lång sikt. För närvarande är de tillgängliga ekonomiska medlen garanterade endast fram till 2030, vilket understryker behovet av att i god tid tänka på en strukturell finansiering av MMIP och kontinuitet i politiken.