Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Hur var det att utföra en uppgift inom det nukleära området?
Denna uppgift var en särskild utmaning för oss. Även om Dialogic regelbundet genomför projekt inom områdena kunskap & innovation och klimat & energi, hade vi ännu ingen erfarenhet inom det nukleära området. Detta gäller för övrigt för de flesta forskningsbyråer i Nederländerna.
Kärnkraft förväntas spela en roll för att göra framtidens energisystem mer hållbart. Utifrån vårt engagemang för att bidra till välgrundad politik och med tanke på vår omfattande erfarenhet inom områdena kunskap & innovation och klimat & energi, beslutade vi oss för att ta på oss denna uppgift.
Vi utförde denna uppgift inte ensamma. För att säkerställa innehållskunskap och kvalitet inom projektteamet och noggrant validera de erhållna insikterna arbetade vi tillsammans med experter från det Flamiska institutet för teknisk forskning (VITO) och det belgiska kärnforskningscentret (SCK CEN).
Vad var er uppgift?
År 2023 lanserades det fleråriga uppdragsdrivna innovationsprogrammet (MMIP) Kärnkraft för att förverkliga de förnyade ambitionerna inom kärnkraftsområdet i Nederländerna och organisera den nödvändiga kunskapsinfrastrukturen. Detta program fokuserar på åtta teman:
- Strålskydd
- Systemkunskap (integrering i det nederländska energisystemet)
- Kunskap om kärnreaktor- och kärnbränslecykleteknologi
- "Enabling" ämnen relaterade till reaktorer (anläggningsintegritet, underhåll under extrema förhållanden, etc.)
- Höghastighetshydrogenproduktion
- Materialforskning med hjälp av kärn- / joniserande strålning
- Behandling och lagring av radioaktivt avfall samt slutgiltig geologisk förvaring
- Uppfattning, kommunikation och stöd
Vår uppgift bestod av två delar: (1) kartläggning av de aktuella behoven inom kunskapsutveckling och innovation inom det nederländska nukleära området och (2) utarbetande av tematiska roadmaps. Utifrån dessa insikter vill Klimat- och Gröna tillväxtministeriet utveckla riktade kunskaps- och innovationsprogram för de nämnda temana.
Vad har ni gjort för detta?
Baserat på bland annat visionsdokument och 42 intervjuer med 57 intressenter har vi fått värdefulla insikter i kunskaps- och innovationsfrågor inom det nukleära området. Dessa insikter har vi strukturerat enligt de åtta temana och ytterligare förtydligat, förklarat och validerat under fyra arbetssessioner med intressenter från fältet. Under en femte, övergripande arbetssession med 19 experter fastställdes de konkreta stegen som krävs för att förverkliga ambitionerna inom kärnkraftsområdet.
Vilken är er uppfattning om reaktionerna från fältet?
Även om kärnsektorn i Nederländerna är relativt liten, präglas den av en hög kunskapsnivå och kunniga aktörer. Vi är imponerade av den starka engagemanget inom fältet. Även om vi märkte att vissa parter fortfarande söker efter den konkreta kursen för Nederländerna inom kärnkraftsområdet och deras möjliga roll i detta, var nästan alla inbjudna villiga att delta i vår undersökning. Detta framgick även av många partiers beredskap i olika regioner att delta i flera (fysiska) arbetsmöten.
Samtidigt stötte vi på den politiska-styrningsdynamiken kring detta ämne. Halvvägs in i genomförandet av vårt uppdrag blev regeringen Schoof verklighet, vilket ledde till en fördubbling av ambitionerna inom kärnenergiområdet. Det som sticker ut är den stora energin och motivationen inom sektorn för att tackla utmaningarna och ge nytt liv åt kärnkraft - vissa talar till och med om en "kärnrenaissance". Om Nederländerna verkligen vill bygga nya kärnkraftverk är detta också nödvändigt, eftersom sektorn står inför åldrande och en begränsad tillströmning av ny talang. Om Nederländerna verkligen vill vara väl förberedda för byggande och drift av nya kärnkraftverk, liksom utvecklingen av kunskap och innovation, är det avgörande att den nödvändiga genomföringskapaciteten säkerställs i tid.
Vilka är de viktigaste kunskaps- och innovationsutmaningarna?
Kunskaps- och innovationsfrågorna inom det nukleära området kan inte bara kategoriseras per tema utan också baserat på mål och livscykelstadier. Dessa frågor kan relateras till specifika mål, såsom livstidsförlängning av kärnkraftverket Borssele, byggande av nya generation III(+) kärnkraftverk eller utveckling av kunskap och innovationer för framtida teknologier, såsom generation IV-kärnkraftverk och små modulära reaktorer (SMR). De kan också struktureras utifrån olika faser inom livscykeln: design och planering, byggande, drift och avveckling.
När det gäller byggandet av nya kärnkraftverk uppstår till exempel frågor om önskade tillämpningsområden, lämpliga platser och dess påverkan på omgivningen, liksom de överväganden som måste tas med i beräkningen. Även om kärnkraftverk ofta associeras med elleverans för en stabil baslast, finns det även andra tillämpningar. Kärnkraftverk kan till exempel leverera värme till den (kemiska) industrin för produktion av ammoniak, metanol och eten, bidra till värmesystem för stadsområden eller användas för termokemisk produktion av vätgas. Små modulära reaktorer nämns också som en möjlig lösning för "behind-the-meter"-tillämpningar, såsom direkt elförsörjning för datacenter eller industriella kluster. Dessa utvecklingar medför också olika infrastrukturella och spatiala frågor. Detta inkluderar nödvändig infrastruktur, konsekvenserna för omgivningsplaner, tillgänglighet av kylvatten och ekonomiska, sociala och miljötekniska effekter på omgivningen.
Inom de identifierade kunskaps- och innovationsfrågorna anser vi att temat "uppfattning, kommunikation och stöd" för närvarande är mest relevant. Detta tema är omfattande till sin karaktär och berör olika sociala frågor inom andra tematiska områden. Exempel på detta är val av plats för nya kärnkraftverk, integration i energisystemet, lokala krav under byggfasen och hantering och lagring av radioaktivt material, samt de beslutsfattandeprocesser som ligger till grund för detta. Dessutom ser vi att MMIP lägger stor vikt vid tekniska aspekter, medan det från fältet framhålls att det också behövs mer fokus på de sociala aspekterna.
Vilka är nästa steg?
Under de många samtal och arbetsmöten har vi noterat en stark efterfrågan på regelbundna möten för intressenter. Genom arbetsmötena inom detta projekt har vi bidragit till detta första steg. MMIP hanteras och styrs av ett särskilt uppdragslag, bestående av experter och intressenter. För att säkerställa bredare engagemang på lång sikt har vi rekommenderat att man överväger att etablera tematiska arbetsgrupper. Dessa grupper skulle kunna informera det särskilda uppdragslaget regelbundet och stödja vidareutvecklingen av programmet inom de åtta temana - men också beröringspunkterna mellan dem.
Till slut måste kunskaps- och innovationsprogrammen konkret utformas. Vår forskning utgör det första steget i att kartlägga de viktigaste utmaningarna. Prioriteringen av dessa är dock beroende av de policyval som måste göras av ministeriet och uppdragslaget. Enligt oss skulle de föreslagna arbetsgrupperna också kunna bidra på ett värdefullt sätt i detta.
Dessutom finns det en stark efterfrågan på kontinuitet för att intressenterna ska få en tydlig framtidssyn och trygghet för att engagera sig på lång sikt. För närvarande är de tillgängliga ekonomiska resurserna endast garanterade till och med 2030, vilket betonar behovet av att i tid överväga strukturell finansiering av MMIP och policykontinuitet.
