Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
På uppdrag av Finansdepartementet har Dialogic Innovation & Interaktion och Significant APE genomfört en djupgående undersökning om effektiviteten av den sänkta momssatsen för isoleringsarbete, baserat på den tidigare allmänna utvärderingen av den sänkta momssatsen. Syftet var att fastställa i vilken utsträckning denna sänkta sats var effektiv och ändamålsenlig i att främja både energibesparing och byggsektorn, samt att undersöka dess förhållande till andra bidragsprogram som t.ex. ISDE. För detta användes deskstudier, intervjuer och kvantitativa analyser.
Mål och effekt
Den sänkta momssatsen på isoleringsarbete som har funnits sedan 2009 infördes för att främja energibesparing, byggsektorn och bredare ekonomiska impulser. Vi bedömer den sänkta satsen som låg. Initialt erbjöd den sänkta satsen en direkt prisincitament för isoleringsarbete, men den effektiviteten har minskat kraftigt på grund av externa faktorer som energikrisen. Den sänkta momsen bidrar inte längre heller till att främja byggsektorn på grund av de nuvarande arbetskraftsbristerna i denna sektor.
Bedömning av ändamålsenlighet
Ändamålsenligheten av den sänkta momssatsen som ett verktyg för energibesparing anses vara begränsad. Kostnaderna per enhet energibesparing är jämförbara med andra regelverk som är inriktade på den byggda miljön, men mindre effektiva än program som är inriktade på företag. För byggsektorn har regelverket låg ändamålsenlighet, med kostnader per genererad arbetsplats som är högre än lönekostnaderna.
Alternativa policyalternativ
I denna undersökning identifierar vi tre alternativa policymöjligheter.
1) Förenkling av skattesystemet – genom att flytta det budgetmässiga intresset för den sänkta satsen till riktade bidrag såsom ISDE, SVVE och SVOH kan skattesystemet i Nederländerna förenklas.
2) Alternativ policy för byggsektorn – om att främja byggsektorn fortfarande är en prioritet, bör policyn inriktas på att minska arbetskraftsbristerna för att uppnå större effekt.
3) Innovation inom byggsektorn – fokusera ansträngningarna på teknologisk innovation inom byggsektorn. Detta erbjuder ett mer hållbart sätt att uppnå de avsedda policymålen för energibesparing och sektorstimulans.
