Utveckling av Future Fund 2015-2021

I mitten av maj har ministrarna för Ekonomiska frågor och Klimat (EZK) samt Undervisning, Kultur och Vetenskap (OCW) erbjudit en utvärdering av forskningsdelen av Framtidsfonden - med en första reaktion i form av ett kammarbrev - till Andra kammaren (se Rijksoverheid.nl). På begäran av ministeriet EZK har Dialogic genomfört denna utvärdering. Framtidsfonden (inklusive företags- och forskningsdelarna tillsammans) grundades 2014 på initiativ av Andra kammaren ('Motion Pechtold c.s.'). Den grundläggande idén är att upprätthålla en del av gasintäkterna för investeringar i förtjänstförmågan för framtida generationer genom en omloppsfond. Framtidsfonden innehåller olika verktyg och finns som en separat budgetpost under EZK:s budget sedan 2017 (artikel 3). Omfattningen av forskningsdelen av Framtidsfonden uppgår slutligen till € 127,5 miljoner. EZK och OCW delar ansvaret för politiken gällande forskningsdelen av Framtidsfonden. Med forskningsdelen av Framtidsfonden har fyra regelverk finansierats: 1) Regelverket för finansiering av forskningsfaciliteter inom Framtidsfonden (TOF) fokuserat på att finansiera nya eller förbättrade högkvalitativa forskningsfaciliteter hos offentliga och privata forskningsinstitutioner; 2) Regelverket för 'Smart Industry Fieldlabs' (SI-fieldlabs/SIF) fokuserat på finansiering (genom en kombination av lån och bidrag) av 'smart industry'-fieldlabs; 3) Regelverket för Proof of Concept (PoC) som riktar sig till innovativa start-ups som specifikt bygger vidare på kunskap som utvecklats vid en TO2-institution; och 4) Regelverket för tematisk 'Technology Transfer' (TTT) (inkl. Onode pilot) fokuserat på att främja valoriseringsaktiviteter hos ett samarbete eller konsortium av kunskapsinstitutioner och en riskkapitalist som fungerar som fondförvaltare inom ett specifikt teknikområde eller applikationsområde. Baserat på utvärderingen har följande konstaterats:

1. På nivån för forskningsdelen som helhet är slutsatsen att medlen för finansiering av forskningsfaciliteter och valorisering var mer än välkomna vid tillkomsten av Framtidsfonden. Dock har de medel involverade (slutligen € 127,5 miljoner) haft (omedvetet) en övervägande tillfällig eller impulsartad karaktär. De har inte resulterat tillräckligt i mer strukturella politiska verktyg (vilket däremot är fallet för företagsdelen av Framtidsfonden). Kravet på omloppsfondens karaktär passar dåligt med utformningen av lämpliga instrument för finansiering av forskningsfaciliteter och valorisering.
2. Mervärdet av dessa fyra instrument under samma namn är begränsat. Forskningsdelen av Framtidsfonden hanteras inte som en sammanhängande uppsättning instrument, och det upplevs inte heller så. Forskningsdelen av Framtidsfonden erbjuder finansiering för impulsåtgärder för ärenden som egentligen bör budgeteras mer strukturellt, nämligen valorisering och finansiering av forskningsfaciliteter. Valorisering är en lagstadgad uppgift för högre utbildningsinrättningar och kunskapsinstitutioner som kräver användning av strukturella medel. I praktiken görs inte tillräckligt medel tillgängliga från den regelbundna finansieringen av högre utbildningsinrättningar och kunskapsinstitutioner för valorisering, och valorisering sker främst genom tillfällig impulsfinansiering. Detsamma gäller för finansiering av forskningsfaciliteter. Fram till nyligen fanns det ingen strukturell finansiering för detta, innan betydande budgetar utlovades under sommaren för en period av 10 år.
3. På grund av det tvingande revolverande fondskonceptet har ingen korrekt avvägning kunnat göras angående om basfinansiering, bidrag, lån eller annan form av utformning av instrumenten är mest lämplig (för att underlätta finansiering av forskningsfaciliteter och stödja valorisering). När vi ser på effektiviteten hos utformningen av de individuella instrumenten bedömer vi effektiviteten hos TOF och SIF som låg. För PoC och TTT, där det också handlar om högriskaktiviteter, anser vi effektiviteten vara högre. Även om vi inte har genomfört en heltäckande samhällsekonomisk analys, bedömer vi att förhållandet mellan samhällsfördelarna och samhällskostnaderna bedöms gynnsamt för PoC och TTT jämfört med TOF och SIF. Här gäller dock att många av fördelarna förväntas materialiseras inom en snar framtid.

I rapporten har olika rekommendationer gjorts. Bland annat rekommenderades att valorisering bör bli en del av investeringsprojekt inom National Growth Fund, men samtidigt varnades för att återigen exklusivt koppla valoriseringspolitiken till ett (för närvarande) tillfälligt instrument som National Growth Fund. I deras första reaktion (se Kamerbrief) erkänner de båda ministrarna att forskningsdelen inte har fungerat som ursprungligen avsett. Därför vill de ompröva hur Framtidsfonden hittills har implementerats. De vill också ompröva de befintliga policymålen och göra tydligare val där policymålen fortfarande är relevanta. Ministrarna erkänner också att det finns utrymme för förbättring när det gäller samordningen av valoriseringsverktygen. De ger flera exempel på åtgärder som redan har bidragit till detta (NGF-förslaget Delta Plan för valorisering, vision för valorisering, avtal om högre utbildning och vetenskap, etc.). Dessutom vill de bygga vidare på befintliga väl utvärderade instrument. De överväger också att integrera forskningsdelen i företagsdelen och undersöka i vilken utsträckning det är önskvärt med experimentutrymme inom forskningsdelen (med eventuell revolverande fondskrav). Ministrarna strävar efter att informera Andra kammaren under hösten om sin syn på användningen av Framtidsfonden som helhet och dess framtida utformning.