Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Den nederländska innovationspolitiken har sett en förskjutning under det senaste decenniet från fokus på ekonomisk förtjänst till att uppnå samhällsmål och uppdrag. Några av dessa uppdrag berör det nederländska energisystemet. För att uppnå dessa uppdrag och tidigare mål har olika regelverk införts. Dialogic har tillsammans med SEO på uppdrag av Nederländernas ministerium för Ekonomiska frågor och Klimat utvärderat fyra av dessa regelverk under den senaste perioden: regelverken för Energitoppen, förnybar energiomställning (HER+), förnyelsebar energi- och klimatdemonstration (DEI+) och Mission Driven Research, Development and Innovation (MOOI). Tillsammans utgör dessa regelverk Energiinnovationsregelverken (EI). Genom att granska en bred utvärderingsperiod (2012-2021) har en djupgående utvärdering genomförts för att bedöma i vilken utsträckning dessa regelverk har bidragit till målen i (tidigare) Energiavtalet, Klimatavtalet och Mission-Driven Top Sectors- och Innovationspolitik.
Vi har kommit fram till att EI-regelverken har lett till projekt där energiinnovationer har gått snabbare genom innovationskedjan. På så sätt har de varit effektiva på output- och resultatnivå. Dessutom har regelverken bidragit till att stärka innovationsystemet: de har lett till en bred skala av konsortier som kan driva energiinnovationer framåt, och det finns fler aktörer som deltar i fler projekt vilket har ökat nätverkens omfattning.
När det gäller regelverkens bidrag till klimatmålen är det (ännu) inte möjligt att dra kvantitativa slutsatser. Innovation kräver tålamod, och målen har satts fram till 2030 och 2050. Dock visar utvärderingen att projekten som kommer från EI-regelverken passar bra ihop med klimatmålen. Det verkar dock som att kraven i regelverken när det gäller bidrag till 2030 gör det svårare för konsortier att passa in i regelverken, vilket gör att de är mindre benägna att ansöka om dem.
Genomförandet av regelverken av RVO är effektivt utformat, men sammanhanget mellan regelverken är mindre tydligt: det är inte tydligt formulerat i en policynota och regelverken matchar inte smidigt varandra när det gäller exempelvis att subsidiära kunskapsdelning. Därmed uppmanar utvärderingen till en bredare diskussion om kopplingen av instrument för att uppnå de uppsatta uppdragen. I utvärderingen föreslogs fem modeller (se också bilden nedan):
- Uppdragspecifika regelverk
- Strömlinjeformat modell
- Skiftande modell
- Delvis integrerad modell
- Helt integrerad modell
- Överväg i vilken utsträckning flexibilitet kan skapas för att gå igenom hela TRL-kedjan inom uppdragsdriven innovationspolitik.
- Säkerställ att den övergripande målsättningen för EI-instrumenten tydligt återspeglas i policydokumentationen, och att sammanhanget mellan de olika regelverken tydligt beskrivs.
- Överväg en mer flexibel villkor än att bidra till CO2-minskning före 2030 (i fallet HER+).
- Inkludera kostnader för kunskapsdelning och projektledning så långt det är möjligt i de subventionerbara kostnaderna för regelverken.
- Säkerställ under genomförandet av regelverken identifierbara (potentiella) kunskapsnätverk, där olika konsortier och parter som samarbetar om ett tema kan hitta varandra.
