Utvärdering av den sänkta momssatsen

I Nederländerna finns det en differentierad momsning. Utgångspunkten är att alla varor och tjänster omfattas av den allmänna skattesatsen på 21 %. Den reducerade skattesatsen på 9 % utgör ett undantag. I denna utvärdering handlar det om den reducerade momsnivåns effektivitet och ändamålsenlighet. För att undersöka detta har följande forskningsmetoder använts: skrivbordsstudie, intervjuer, användning av experter, dataanalyser, analys av genomförandeinformation och analys av rättsliga förfaranden.

Effektivitet
Grad av effektivitet för den reducerade momsnivån varierar mellan (1) övergripande mål och (2) produktgrupper. När vi tänker utifrån ett övergripande perspektiv når vi följande slutsatser:

• Den reducerade momsen minskar den skattemässiga bördan för de med mindre ekonomisk styrka och är därmed effektiv. Grad av nytta för köpare av momssänkningen (och inte säljare) varierar mellan produktgrupper och beror främst på efterfrågans och utbudets elasticitet.
• Den reducerade momsen leder i vissa fall till ökad konsumtion av varor och är därmed delvis effektiv. Grad av ökad konsumtion varierar mellan produktgrupper.
• Den reducerade momsen stöder i vissa fall sektorer och är därmed delvis effektiv. Grad av sektorstöd varierar mellan produktgrupper.
• Den reducerade momsen leder i vissa fall till ökad sysselsättning och är därmed delvis effektiv. Vi ser att det är effektivt för sysselsättningen inom blomsterodlingssektorn och eventuellt även för sysselsättningen inom vissa arbetsintensiva tjänster och museisektorn.

Ändamålsenlighet
Generellt sett är den reducerade momsen inget ändamålsenligt (effektivt) instrument för att uppnå de avsedda målen. När vi tänker utifrån övergripande mål når vi följande slutsatser:

• Den reducerade momsen är ingen ändamålsenlig åtgärd för att minska skattebördan för de med mindre ekonomisk styrka. Utifrån en kvantitativ analys drar vi slutsatsen att den reducerade momsen är ett mycket ineffektivt instrument för att minska skattebördan för de med mindre ekonomisk styrka. Ju mer ekonomiskt starkt ett hushåll är, desto mer (!) gynnas det av den reducerade momsen. De 50 % mest ekonomiskt starka hushållen gynnas dubbelt så mycket av den reducerade momsen jämfört med de 50 % minst ekonomiskt starka hushållen. Endast 10 % av stödet når de 20 % minst ekonomiskt starka hushållen. För att ge €1 till de 10 % minst ekonomiskt starka hushållen måste nästan €20 spenderas totalt. Produktgrupper som inte är involverade i minskningen av skattebördan minskar effektiviteten i detta sammanhang.
• Den reducerade momsen är förmodligen inte ett effektivt verktyg för att öka konsumtionen av varor. Det går inte att kvantifiera detta.
• Vi kan inte bedöma om stödet till sektorer genom den reducerade momsen är effektivt. Här går det inte heller att kvantifiera effektiviteten. Stöd till vissa sektorer matchar inte effektiviteten i policy från ett bredare perspektiv.
• Att skapa fler arbetstillfällen via den reducerade momsen är förmodligen inte ändamålsenligt. Kostnaderna för att skapa en tjänst kan vara högre än inkomsten kopplad till denna tjänst.

Policyalternativ och rekommendationer
Det finns vanligtvis bättre alternativa verktyg än den reducerade momsnivån för att uppnå de nämnda policy-målen.

• Bättre alternativ för att minska skattebördan för de med mindre ekonomisk styrka är riktade bidrag och/eller sänkningar av inkomstskatten.
• Riktade subventioner till producenter och/eller konsumenter verkar vara ett mer ändamålsenligt sätt att stimulera konsumtionen av varor än den reducerade momsnivån. Subventioner har dock sina begränsningar och utmaningar. Informationkampanjer är också ett sätt att uppnå målet.
• För att stödja sektorer verkar riktade subventioner till producenter vara ett mer ändamålsenligt alternativ än den reducerade momsen.
• För att skapa fler arbetstillfällen är det mer ändamålsenligt att riktat sänka skatten på arbete än att använda den reducerade momsnivån.

Vill du veta mer om undersökningen? Kontakta Reg Brennenraedts eller Jasper Veldman.