Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Blockchain-teknologi har potentialen att radikalt förändra vårt samhälle. Är du tjänsteman på ett ministerium, en provins eller en kommun, medlem i en innovationsgrupp eller helt enkelt nyfiken på blockchain? Fortsätt läsa, för blockchain är också relevant för dig. I denna artikel lär vi oss om blockchain, förklarar hur de grundläggande funktionerna hos en "pålitlig tredje part" automatiseras genom blockchain och vilka konsekvenser detta har.
Vill du veta mer om blockchain? Anmäl dig nedan för Dialogic Blockchain Series och håll dig uppdaterad om utvecklingarna.
Vad är blockchain?
Handel är en grundläggande pelare i ekonomin och samhället, och över hela världen handlas det med varandra. Traditionellt sett förs detta bokfört i isolerade redovisningssystem som ofta är stängda. Traditionella pålitliga parter spelar en avgörande roll. De gör transaktioner möjliga och godkänner dem; som en notarie skulle göra. Här ligger också kärnan i Bitcoin. Bitcoin-programvaran möjliggör för ett nätverk av datorer att via internet föra en gemensam redovisning: en digital storkontobok som är helt distribuerad över nätverket. Precis detta kallas blockchain. I blockchainen finns alla transaktioner med tillhörande data, tider, saldon och ägare.
Hur fungerar blockchain?
Varje nod i nätverket har en fullständig kopia av blockchainen. Utifrån komplicerade matematiska principer verifieras transaktionerna av s.k. Bitcoin-miners som underhåller storkontot. De matematiska principerna gör att noderna kontinuerligt automatiserat når samförstånd om tillståndet för storkontot och varje transaktion därpå. Om någon försöker manipulera en transaktion uppstår inget samförstånd och nätverket vägrar att inkludera transaktionen i blockchainen. Så varje transaktion är offentlig och tusentals noder är ständigt överens om att transaktionen otvetydigt ägde rum vid angiven datum och tid. Som om det fanns en notarie vid varje transaktion. Alla har tillgång till en gemensam sanning; delad enskild källa till sanning. Detta gör Bitcoin alltid pålitlig.
Finns det nackdelar?
Med framväxten av kryptovalutor som Bitcoin kan nu människor över hela världen handla med varandra utan traditionella tredje parter som banker, notarier, revisorer och regeringar. En viktig konsekvens av detta är dock att reglering inte längre kan ske (direkt).
Det finns några andra mindre positiva aspekter kopplade till blockchain. Särskilt när det gäller energiförbrukning och effektivitet lämnar blockchain fortfarande övrigt att önska. I det avseendet behövs blockchain endast om parterna verkligen inte litar på varandra, eller om det finns incitament till manipulation av en eventuell central administratör.
Storskalig användning av blockchainteknologi är fortfarande i sin linda. Innan strategiska och progressiva beslut kan fattas inom detta område måste regeringar och företag skaffa rätt kunskap och göra överväganden. Lagar och regler utgör fortfarande ett betydande hinder. Ovisshet och inkonsekvens i (internationell) lagstiftning kring blockchain kan fördröja och möjligen fördyra implementeringen av denna teknologi. När lagstiftningen är mer stabil kommer fler företag verkligen börja agera. Riktlinjer från FINRA (Financial Industry Regulatory Authority) skulle vara ett steg i denna riktning.
Vilka tillämpningar finns det?
89% av cheferna inom finansiella tjänster misstänker att blockchain år 2026 kommer vara en integrerad del av bankernas strategier och affärsmodeller. Transaktionsexekvering och avveckling kan säkrare utföras decentraliserat och ger därmed även effektivitetsfördelar. Även försäkringsbolag ser möjligheter med smarta avtal. Dessa avtal ger möjlighet att utföra transaktioner mellan kund och företag utan inblandning av en tredje part.
Möjliga tillämpningar av blockchainteknologier finns inte bara inom finanssektorn, utan också inom vården. Utöver att säkert dela patientinformation och hantera fakturor mellan vårdinrättningar och försäkringsbolag, finns även möjligheten att inom kliniska prövningar bättre säkerställa dataintegriteten. Blockchainteknologi förhindrar manipulation av forskningsresultat eftersom data som lagras är fullständigt spridd inom nätverket och ej går att ändra.
Det finns många fler områden där blockchain erbjuder intressanta möjligheter. Tänk på områden som 'öronmärkta pengar' såsom bidrag och kuponger. Dessa kan hanteras effektivt med blockchain. Även ämnen som CO2-utsläppsrätter och patent- eller varumärkesregistreringar är tänkbara. I det sistnämnda fallet kan till exempel delning av IPR som ännu inte är skyddad underlätta genom att redan registrera uppfinningen i blockchainen. Även integritetsgodkännanden kan regleras via blockchain. Man kan i blockchainen ange att en viss part får använda specifika data, eller inte.
Hur ligger Nederländerna till när det gäller blockchainteknologi?
"Nederland har allt som krävs för att bli Europas Silicon Valley inom finansiell teknologi," enligt Rutger van Zuidam, e-handelsentreprenör och grundare av IntoBitcoin.com (nu IntoBlockchain.com). "Nederland kan positionera sig oerhört fördelaktigt jämfört med USA och Storbritannien, som för närvarande ligger i framkant. Teknologin bakom kryptovalutor som Bitcoin spelar en avgörande roll för att förverkliga dessa möjligheter."
Nyfiken på mer?
Dialogic hjälper offentliga organisationer med policyformulering kring och med nya teknologier. I Dialogic Blockchain Series förklarar vi vad blockchain kan betyda för regeringar och vi behandlar ett nytt ämne varannan vecka. Anmäl dig nu och håll dig uppdaterad!
Har du frågor eller är nyfiken på vad blockchain kan innebära för dig? Kontakta Tommy van der Vorst.