Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Den 10 och 11 november hölls workshopen Cocreation, Distributed Performances And Alternative Content for the Big Screen i Barcelona. Tommy van der Vorst, forskare/rådgivare på Dialogic, presenterade där om rollen för immateriella rättigheter inom den framtida kreativa industrin.
Genom distribuerade framträdanden och samarbete skapas värde genom delning av immateriell egendom. Det är ofta oklart vem som äger immateriella rättigheter. Immateriella rättigheter kan också vara starkt begränsande i vissa fall: vid framträdanden över flera länder påverkar olika jurisdiktioner och ett stort antal parter är inblandade.
Inom programvaruindustrin, där mycket samarbete redan sker i form av öppen källkodsutveckling, finns olika modeller för att hantera dessa frågor. En observation är att de primära inkomstkällorna (från exklusiv användning av immateriellt arbete) i den framtida kreativa industrin blir förhållandevis mindre viktiga jämfört med de sekundära inkomstkällorna. Detta inkluderar 'freemium' och 'shareware' affärsmodeller: att erbjuda tilläggstjänster eller produkter ovanpå kreativt arbete som ges bort gratis.
Inom ramen för det europeiska SPECIFI-projektet är Dialogic involverad i utvecklingen och experimenterandet med plattformar för den framtida kreativa industrin. Fokus ligger på att tillämpa innovativa teknologier, såsom augmented reality och video-plattformar för distribuerade framträdanden. I dessa nya former av kreativitet är det alltid en fråga om det finns en hållbar affärsmodell med minimalt statligt stöd. I detta sammanhang har Dialogic undersökt affärsmodeller från tre olika utgångspunkter: konceptuellt (affärsmodellens canvas), utifrån immaterialrätt (IPR) och med avseende på samhällspåverkan.