Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Adriaan, vi hör mycket om Artemis-missionen. Vad har egentligen Nederländerna att göra med det?
Artemis II är ett historiskt ögonblick; för första gången sedan 1972 flyger människor till månen igen. Vad många inte vet är att den nederländska luft- och rymdsektorn bidrar direkt till detta. Den europeiska rymdorganisationen ESA tillhandahåller den livsviktiga "Europeiska servicemodulen" för Orion-rymdskeppet, som förser astronauterna med syre, vatten och framdrivning. Den ström som denna modul genererar kommer från högkvalitativa nederländska solpaneler från Leiden.
Ni har granskat det nederländska rymdpolitiken de senaste sju åren. Vilka är de viktigaste slutsatserna?
Utvärderingen visar att den nederländska rymdpolitiken under perioden 2017-2024 har varit effektiv; de tillgängliga offentliga medlen har använts på ett effektivt sätt. Samtidigt har effektiviteten varit lägre än de höga ambitionerna. Detta berodde framförallt på de begränsade offentliga medlen och på det faktum att det nederländska bidraget till ESA förblev relativt lågt jämfört med andra medlemsländer. Till exempel investerade Nederländerna proportionellt mindre än den överenskomna normen med avseende på bruttonationalprodukten (BNP). Rymden är i stor utsträckning en allmän vara med positiva externa effekter och med nederländsk deltagande i internationella program uppnås skalfördelar.
Dessutom har den nederländska rymdpolitiken förändrats väsentligt under de senaste åren, med ökad fokus på säkerhet, försvar och strategisk autonomi. De flesta rekommendationer från den föregående utvärderingen av rymdpolitiken (under perioden 2012-2016), vilken även genomfördes av Dialogic, har antagits. Ett rekommendation som tyvärr inte antogs var en ökning av budgeten för rymdpolitiken, något som uppfattades som nödvändigt och brådskande av rymdsektorn.
Hur presterar Nederländerna ekonomiskt och vetenskapligt inom denna internationella kontext?
Vetenskapligt sett tillhör Nederländerna världstoppen, med institutioner som SRON, TNO och NLR som spelar en framträdande roll i internationella uppdrag. Våra institutioner och företag är oumbärliga för utvecklingen av avancerade instrument för exempelvis jordobservation och klimatforskning. Ekonomiskt sett är den så kallade 'geo-return' en viktig framgång: för varje euro som Nederländerna investerar i ESA genereras det för närvarande ungefär €1,08 tillbaka till den nederländska näringslivet och kunskapsinstitutionerna i form av uppdrag. Även om denna geo-return under åren har visat en nedåtgående trend, har ESTEC (det europeiska rymdforskningscentret i Noordwijk, delvis stött av nederländska medel) bidragit till positiva bieffekter för nederländska företag och kunskapsinstitutioner.
Rapporten nämner att framtiden för rymdpolitiken ser lovande ut. På vilken grund?
Den kommande rymdpolitiken ser lovande ut, bland annat på grund av den introducerade 'Långsiktiga rymdpolitiska dagordningen' (LTR) år 2024. Där har sex tydliga uppdrag formulerats som fokuserar på teman som nationell säkerhet, klimat, vetenskaplig excellens och ekonomisk tillväxt. Viktiga steg har tagits genom inrättandet av Interdepartemental Råd för Rymddomen (IRR) och omvandlingen av Netherlands Space Office (NSO) till Netherlands Space Agency (NLSA) i mars 2026. Genom att stärka genomförandet genom att gå från ett kontor till en myndighet kan Nederländerna bättre tillvarata sina intressen i europeiska organisationer som ESA och bli bättre erkänd internationellt. Dessutom meddelade Nederländerna förra november under ESA-ministerkonferensen i Bremen att de kommer att öka bidraget till ESA för perioden 2026-2028 med €109 miljoner.
Vilka är de viktigaste lärdomarna för de kommande åren?
Även om grunden är stabil måste Nederländerna fatta tydligare beslut i framtiden. Med de nuvarande resurserna är det svårt att fullt ut uppnå alla ambitioner samtidigt. Prioriteringen av uppdrag där Nederländerna redan är starka, såsom jordobservation och satellitkommunikation, är avgörande. Det behövs också mer fokus på att rekrytera teknisk talang och förbättra samarbetet mellan ESA-anläggningen i Noordwijk (ESTEC) och det nederländska ekosystemet för att maximera möjligheterna som rymden erbjuder. Regeringen skulle också kunna agera ännu mer som lanseringskund för rymdsektorn och skapa förutsättningar för nederländska rymdföretag att bli internationella ledare, exempelvis genom att så mycket som möjligt offentliggöra satellitdata så att (innovativa) produkter kan utvecklas som bidrar till samhällsförändringar och holländsk förtjänstkraft. Slutligen är det viktigt att formulera målen för den framtida rymdpolitiken så konkret som möjligt (till exempel med mer anpassade indikatorer), vilket ger (bättre) möjligheter att övervaka, utvärdera och justera politiken.
