Denna text är automatiskt översatt och kan därför avvika från originalet. Ingen rätt kan härledas av denna översättning.
Nu när jag har vandrat runt på Dialogic i över två månader, kanske det är dags att kort introducera mig själv.
Min tid här ägnar jag åt mitt examensarbete för masterprogrammet Innovation Sciences på TU/e, tidigare känt som Technology and Policy. Nästan 5 år sedan föll jag för motsvarande kandidatprogram, eftersom jag var intresserad av samhällsproblem, men fann det frustrerande att inte kunna bilda en välgrundad åsikt på grund av brist på förståelse för den underliggande komplexiteten.
Lite av en besvikelse är att konstatera att mer kunskap om socioekonomiska problem ofta gjorde situationen mer förvirrande än i den ursprungliga situationen av okunnighet. Trots detta är jag nöjd med (den illusoriska?) idén att jag arbetar med att förbättra (och förhoppningsvis snart även tillämpa) min förmåga att analysera nyanserna i komplexa situationer. En bred kompetens, men användbar för någon med ett brett intresse. Ett ämne som jag specifikt fokuserar på är förhållandet mellan teknologi och välbefinnande. Under min master har jag försökt att genom att följa en filosoficertifiering öka min förståelse för detta, och även på min fritid fördjupar jag mig gärna i detta.
Innan jag kom till Utrecht, ägnade jag mig ett halvår åt innovation inom tjänstesektorn i Frankrike. Trots att tjänstesektorn är ansvarig för majoriteten av sysselsättningen och omsättningen i den västerländska världen är detta ämne märkligt nog ganska nedtonat i innovationslitteraturen. Efter att ha fått Pims avhandling i mina händer i Lille blev jag imponerad och jag hamnade till min stora glädje hos Dialogic (denna inledande glädje har sedan dess bara ökat). Min forskning här kan faktiskt ses som en fortsättning på avhandlingen; jag vill empiriskt testa det konceptuella ramverket för 'tjänsteinnovationsfärdigheter' med hjälp av en omfattande enkätundersökning (som en del av UWS-projektet United We Stand, red.). Resultaten kommer sedan att användas som underlag för en modell som ska visa förhållandet mellan dessa dynamiska förmågor och företagsprestanda. Om allt detta kommer att lyckas innan sommaren återstår att se, men för närvarande undersöks möjligheterna för en eventuell fortsättning. Mina intressen för att spela gitarr och lära mig spanska utgör inget hinder för framstegen, tyvärr tar resandet mer tid. Dessutom har jag tillsammans med några vänner ägnat två år åt att utveckla en ny rehabiliteringsmetodik. Trots intresse från stora aktörer som TNO och UWV har jag för tillfället satt entreprenörskapet på paus. Jag skulle gärna ägna en del av mitt liv åt att utveckla samhällsviktiga lösningar, men för tillfället fokuserar jag på att skaffa kunskap. Det gläder mig att konstatera att det finns så mycket utrymme för det hos Dialogic.