Hollandske musikproduktioner på det online marked.

På uppdrag av ministeriet för Utbildning, Kultur och Vetenskap (OCW) har Dialogic, i samarbete med Institute for Information Law (IViR), genomfört en undersökning om problem och möjliga främjande åtgärder för nederländska musikproduktioner på den digitala marknaden. Denna undersökning kommer från ett beslut i Andra kammaren där det begärdes att undersöka om en investeringsplikt eller avgift på ljudströmningstjänster skulle kunna bidra till att stödja den nederländska musiksektorn.

Forskningsfråga och metodik

Den centrala frågan i denna studie var:

1. Vilka problem existerar på marknaden för digitala musiktjänster som potentiellt leder till en obalans mellan intäkterna för nederländska musikskapare och intäkterna för digitala musiktjänster?
2. I vilken utsträckning är nederländska musikproduktioner mindre synliga eller åtkomliga jämfört med internationella musikproduktioner?
3. Vilka möjliga främjande åtgärder, inom den europeiska lagstiftningens ram, kan påläggas digitala musiktjänster för att främja nederländska musikproduktioner?
4. Hur kan dessa åtgärder påverka den bredare marknaden för ljudtjänster i Nederländerna?

För att besvara dessa frågor användes olika forskningsmetoder: en omfattande litteraturgenomgång, djupintervjuer med intressenter inom musiksektorn och en internationell jämförelse med länder som Frankrike och Kanada.

Resultat

Studien visar att marknaden för digitala musiktjänster huvudsakligen kontrolleras av stora internationella plattformar som Spotify, YouTube Music och Apple Music. Nederländska musikproduktioner är i princip väl tillgängliga, men deras synlighet påverkas av algoritmer, spellistor och konsumentpreferenser. De främsta problemen på marknaden för digitala musiktjänster är:

1. Det vanligaste problemet på marknaden för digitala musiktjänster är den obalanserade inkomstfördelningen från intäkterna av en låt, specifikt obalansen mellan skaparna och skivbolaget.
2. Ofta är det oklart hur spellistor sammanställs av plattformarna, trots att dessa listor är av stor betydelse för artisternas synlighet.
3. Överföringen av licensavgifter från sociala mediaplattformar till CBO:er och/eller skivbolag är oftast mycket mindre än från strömningstjänsterna eller till och med helt frånvarande.
4. Ett fjärde problem är framväxten av AI-genererad musik. Flera aspekter spelar roll, som i vilken utsträckning AI-genererad musik på strömningstjänster hindrar musik från "riktiga" artister. Dessutom finns det också brist på transparens kring hur AI tränas.

Möjliga policys

I studien föreslås några policys som kan stärka positionen för nederländska musikskapare, inklusive:

• Öka skaparnas inkomstposition
• Öka synligheten och tillgängligheten av nederländsk musik
• Få grepp om AI och digitala framsteg
• Stärka den nederländska musikindustrin

Slutsats

Vi kommer fram till att en avgift eller investeringsplikt för strömningstjänster inte är en effektiv ekonomisk eller juridisk lösning. Istället rekommenderar vi att fokusera på riktade policys som bidrar till en rättvis fördelning av intäkter, bättre stöd för artister och en starkare infrastruktur för den nederländska musikindustrin. Studien överlämnades till Andra kammaren den 17 mars 2025. Läs här den relevanta kammarskrivelsen och beslutsnotan.